Har ni någon gång haft den där känslan då det känns som att allt snurrar.
Just nu ligger jag på sängen, jag vet om att jag är här men det känns som att kroppen inte är här.
Jag kan inte riktigt förklara men det känns som att jag faller.

Jag tycker inte om att vara deppig och jag kan tycka att det är svårt med de som verkligen alltid hitta något att vara deppiga för.
Nu har jag kommit så långt att jag faktiskt känner att jag mår bra.
Jag vet att det kan vara svårt att förstå varför jag har varit deppig över en sån här sak.. det är ju bara att gå vidare med sitt liv.
Men jag önskar att det vore så.
Jag saknar mina barn hela tiden.
Och jag tänker på dem jätte ofta och hur de har det.
Jag vill vara där NU!
Men jag antar att det var la inte meningen att jag skulle vara där just nu.

Jag känner att jag rabblar samma saker för er om och om igen.
hehe när jag var där nere gjorde jag något intressant.. men nu? Vad händer nu som är intressant?
Är jag ändå någon eller var jag bara någon när jag gjorde något för några andra?


Jag lovar att någon dag snart så kommer jag göra ett inlägg som inte låter så dystert.
Ett inlägg som kommer vara intressant... Måste bara komma på vad.


Ta hand om er!