regnställ?
"Det var ju en liten konstig rubrik.."
Ja nu ska jag förklara för er.
Min kära, kloka, härligt losta far sa till mig att jag borde ta med mig regnställ till Sri Lanka, som vanligt så ska jag vara en jobbig tonåring som vägrar lyssna på sådant prat, regnställ existerar inte riktigt i vår generation.
Men nu när jag väl har kommit fram så märker jag att jag borde lyssna lite mer på min kära fader!
Jag borde även tagit med mig gummistövlar.
Inte det att det regnar här....
Men det finns kackerlackor i badrummet!
Hade jag lyssnat på min far och varit utrustad med en plastg helkropps dräkt så hade jag varit okej och jag hade jagat kackerlackor... Just nu sitter jag istället och googlar på kackerlackor för att se om jag kan läsa mig till när de går och lägger sig. Så att jag då kan överta mitt badrum!
Dock har jag inte lyckats så bra, istället så har jag bara hittat obehaglig fakta om dessa nattdjur.
Just nu när jag öppnar dörren så viftar den med sina långa antenner.
Jag tror att han planerar att hämnas för att jag råkade döda hans kompis här om dagen.
Ja, det är nog värmen. Det har nog slagit över för mig.
Ta hand om er!
En mulen dag på Sri Lanka
Jag är hemskt ledsen att jag inte har skrivit på ett tag men internet här kommer och går...
Den här veckan har haft många motgångar... Jag har varit sjukt, är fortfarande lite förkyld och massa saker har hänt.
För några dagar sedan så var jag med min kompis Jessy och hennes dotter Romella och hälsade på en kompis, Lakara som har en affär i ett stort shopping center.
Jag och en till gick och köpte lite mat medans dom andra stannade kvar i affären...
När vi kommer tillbaka så står det massa män där inne, en man med ett gevär och flera helt vanligt klädda och skriver ner massa detaljer om Lakara, Jessy och Romella.
Dom ber mig sedan att visa mitt pass och vill veta vart jag bor...
När dom har gått så berättar Jessy att de frågade efter mig och vart jag var.
Det visade sig att de var poliser...
Tydligen så är det här inget konstigt på Sri Lanka.. speciellt inte efter kriget.
Men när man har bott i Sverige hela sitt liv så är det här väldigt obehagligt...
Ja just det, angående de där bilderna!!
Jag lyckades få upp förpackningen!!! Meeeen sen när jag öppnade mobilen så märkte jag att det inte finns något minneskort... Så det måste jag ju köpa!
Jaa det går emot lite.
Imorgon så ska jag nog få åka med på en liten resa tror jag.. Och senare ikväll så ska jag och min vän titta på en annan lägenhet för den jag bor i just nu är inte den bästa precis... men den funkar!
Dock älskar jag utsickten!
Jag ska skriva snart igen!
Ta hand om er
Jag är framme, people!
Jag har tagit några bilder redan.. Men med brist på sax i min nya lägenhet och en väldigt inbrottssäker förpackning till usb korts saken så kan jag inte lägga in några bilder än.
Men jag lovar att det kommer snart.
flyget igår var inte den bästa tiden i mitt liv och just då var det väldigt skönt att veta att jag inte kommer göra det igen snart.
Jag mötte även en kille från England, Liverpool(Nadia!!! ;)...) som ska till Södra Sri Lanka och jobbar på ett sjukhus som volontär! Han åker tillbaka till England om 3 veckor, riktigt bra!!
Lägenheten som jag bor i nu är liten, mysig, extremt många fina fönster och utsikten kan man inte slå!
Jag bor på 7de våningen..!
Sorry att det här inlägget är lite rörigt men jag är ganska trött men var tvungen att berätta att jag är framme och jag mår bra!
jag kommer komma med mer detaljer snart!
Ta hand om er!
21/8-09 Om några timmar åker jag.
Hon kom ner väldigt glad men samtidigt lite tårögd.. Hon visade mig BLT och jahapp där var jag..
Det här blir ett väldigt kort inlägg för jag har mycket att göra och nu måste jag dra igång!
Men jag vill tacka Per Nyberg som skrev om mig i Blekinge Läns Tidning som fick fram det jag ville säga på ett väldigt bra sätt.
Och tack Lena Ehring som var fotograf.
Det enda som var jobbigt med inlägget var att det stod att jag åker idag... Jag åker ju idag!!!
Min hjärna säger fortfarande att det är en månad tills det att jag åker! Men det är ju idag...
Nej nu får jag ta tag i saker.. =)
Får se om jag skriver på Arlanda...
Ta hand om er.
Blir det någon sömn inatt?
Har ingen aning om jag kommer somna... Som det känns just nu så kommer jag sitta och glo hela natten..
Det är som att min hjärna inte har fattat att jag ska åka.. men kroppen spänner sig.
Är detta möjligt??
Dagarna går så fort... Varför går det fort??
Om jag lyckas komma in på min blogg imorgon uppe på Arlanda så kommer jag skriva.. Stackars de som läser denna blogg... Ni kommer undra vad jag är för någon.. jag kommer antagligen gå upp och ner i humöret... jag ber om ursäkt redan nu.
Jag kommer lämna Sverige klockan 22.30 imorgon kväll så om ni vill smsa så gör det innan annars kommer det kosta mer...
jag kommer kliva av planet ca 13.30 på lördag Svensktid... räknar med att komma fram till lägenheten ca 15.30.. Vi får se när jag uppdaterar bloggen.. men jag lovar att jag ska göra det så fort jag har kommit på hur man lägger över bilder från min mobil till en dator och så fort jag har skaffat internet...
Ta hand om er!
Jag är kvar... Än så länge.
Det har varit flera som har frågat om jag har åkt än.. Och nej, det har jag inte gjort!
Jag är fortfarande kvar i Sverige...
Dock har jag haft 5 underbara daar i Stockholm med min älskade Nadia och har nu kommit hem.
Nu är det alltså söndag kväll, det är för kallt både i mitt rum och utomhus, ja gälskar ljudet av tv:n, pappas skratt, höra att han pratar med sig själv, Hobbe's tassande, min bror som spelar på pianot, mamma rullar runt i datastolen i rummet ovanför.
Helt galet vad jag kommer sakna min familj och allt annat folk i Sverige.
Det är inte förevigt... Men 6 månader är ändå ganska länge.
Många säger till mig att jag inte måste göra det här.. men det stämmer faktiskt inte, visst ingen annan tvingar mig.
Men jag måste faktiskt göra det här! För min egna skull... Och jag känner mig sjukt självisk.
Nu när jag har varit i Stockholm och shoppat så måste man ju packa om lite i väskan.
men det löser sig nog.... :]
Första inlägget i min reseblogg =)
Nu börjar jag denna "nu är jag ute och reser" bloggen.
Jag vet.. Jag har inte åkt än...
Men det är ju som sagt vad inte bara till att åka iväg.
Det är ju massa jobb, tankar och känslor som ligger bakom allt.
Ja...
Jag, Linnea Anuradha Munther har bestämt mig för att åka till Sri Lanka som volontär och vara på ett barnhem som heter
The Haven And Sunshine.
Jag ska vara där i minst ett halv år (förlåt Nadia.. men det är sant, minst)
Nu är det alltså den 7 Augusti och jag lämnar landet den 21 Augusti.
Idag så prov packade jag.. Känns sjukt konstigt och jobbigt... För nu vet jag att det är för en längre tid. och eftersom att det kostar så mycket att ha övervikt (425 kronor PER KILO!) så är det bäst att jag håller mig under 20..
Och när man packar för minst ett halv år OCH vill ha med sig leksaker etc. till barnen på barnhemmet.. så är 20 kilo extremt lite...
Det jobbigaste med att berätta för folk att jag ska åka tillbaka till Sri Lanka, vara på barnhemmet som jag sjlv var på innan jag blev adopterad är att... vissa frågar direkt om jag ska leta upp mina föräldrar, hur mycket jag vet om dom, om jag inte har bestämt mig så undrar dom vad som får mig att tvivla... för det är ju enkelt... eller hur?
Jag trodde att jag hade bestämt mig men nu är jag osäker igen.
Det är ju inte så lätt... Tänk om jag får höra att min mamma inte lever eller att hon lever men hon har det jätte jobbigt!
Då känns det nog inte så lätt längre...
jag tänker på den här resan konstant...
Det snurrar bara runt runt runt i huvudet på mig..
nu är det två veckor kvar.
